← Alla artiklar
MöteskulturJämställdhetForskning

Vem antecknar? Forskningen om jobbet ingen vill ha

21 oktober 2026

Alla har suttit där. Mötet är slut, dagordningen är avklarad och någon säger: "Vem antecknar?" Det blir tyst. Någon tittar ner i bordet. Till slut hör man ett "Okej, jag kan ta det."

Tilk säljer en app som skriver mötesanteckningar åt dig, så vi har ett egenintresse i frågan. Därför har vi försökt vara extra tydliga med skillnaden mellan det som går att belägga, det som är våra egna slutsatser och det som ingen har mätt.

Kort sammanfattat

  • Det finns välgjord forskning som visar att kvinnor oftare än män anmäler sig frivilligt till, blir tillfrågade om och säger ja till uppgifter som organisationen behöver men som inte hjälper karriären.
  • Att anteckna på möten brukar användas som exempel på en sådan uppgift.
  • Men vi har inte hittat någon studie som har mätt just vem som skriver mötesanteckningar eller protokoll. Det som finns är besläktat, inte identiskt.

Ett jobb med ett krångligt namn

Forskarna kallar det tasks with low promotability, ungefär uppgifter som inte leder till befordran. Det är arbete som någon måste göra, som få märker när det är gjort och som nästan vem som helst skulle kunna ta. Att boka lokal, skriva en rapport, sitta i en kommitté och anteckna är typiska exempel.

Studien som det mesta bygger på

Den mest citerade studien är Babcock, Recalde, Vesterlund och Weingart, publicerad i American Economic Review 2017. Den har två delar.

Fältdata. Bland 3 271 lärare och forskare vid ett universitet fick alla en förfrågan om att frivilligt sitta i kommittéer. Av kvinnorna anmälde sig 7,0 procent, av männen 2,6 procent. Skillnaden fanns kvar när forskarna räknade bort effekten av tjänstenivå och ämnesområde.

Laboratorieförsök. Studenter fick spela ett spel i grupper om tre under tio rundor. I varje runda behövde någon ta på sig en uppgift som gynnade gruppen. Den som gjorde det fick lite mindre än de andra, men alla fick mer än om ingen gjorde det. Resultaten i korthet:

Vad som mättes Kvinnor Män
Anmälde sig till kommittéuppdrag (fältdata) 7,0 % 2,6 %
Tog uppgiften, snitt av tio rundor, blandade grupper 3,4 gånger 2,3 gånger
Tog uppgiften, grupper med enbart kvinnor eller enbart män 2,71 gånger 2,67 gånger
Blev tillfrågade (andel av gångerna) 39 % 27 %
Sa ja när de blev tillfrågade 76 % 51 %

Två saker är värda att lägga märke till. För det första försvann skillnaden helt i grupper med bara kvinnor respektive bara män. Författarna tolkar det som att det handlar om förväntningar på vem som kommer att säga ja, snarare än om fasta egenskaper hos kvinnor eller män. För det andra: när ingen blev tillfrågad direkt var det lika vanligt, 14 procent, att kvinnor och män tog uppgiften på eget initiativ. Skillnaden i hur ofta kvinnor respektive män blev tillfrågade var dessutom ett gränsfall statistiskt.

Begränsningar som författarna själva nämner: försöken gjordes med studenter i en laboratoriemiljö där besluten var anonyma och grupperna små. Uppgiften i spelet var ett beslut om att investera, inte att skriva anteckningar. Artikeln nämner inte mötesanteckningar alls, även om det ibland återberättas så i populära sammanfattningar.

200 timmar om året?

En artikel av Emma Jacobs om boken The No Club (2022, av Peyser, Weingart, Babcock och Vesterlund) återger att den genomsnittliga kvinnan på ett tjänsteföretag la ungefär 200 timmar mer per år än den genomsnittliga mannen på den här typen av uppgifter, alltså ungefär en arbetsmånad. Det gäller ett enda företag, och vi har inte kunnat kontrollera de underliggande uppgifterna, så läs siffran som en storleksordning och inte som ett mått som gäller alla arbetsplatser.

I samma artikel finns en anekdot, alltså inte forskningsdata: Brenda Peyser berättar om en manlig kollega som kom till möten utan block och penna och bad henne anteckna och mejla över, tills hon gav honom skrivmaterial så att han kunde göra det själv.

Och i Sverige?

Vi hittade inga svenska data som mäter vem som skriver mötesprotokollet. Det närmaste vi hittade är en undersökning om det som kallas osynligt arbete, "Osynligt arbete-barometern", som Novus gjorde tillsammans med Make Equal i mars 2024 och som Dagens PS skrev om. Den frågade om upplevelser, och de som svarade gav delvis olika bilder:

  • Nästan fem gånger så många kvinnor som män sa att kvinnor oftare ställer i ordning mötesrummet före och efter möten.
  • Ungefär tre gånger så många kvinnor som män sa att kvinnor oftare ser till att det finns kaffe, te och mjölk.
  • Män var ungefär dubbelt så ofta som kvinnor av åsikten att det osynliga arbetet är jämnt fördelat på arbetsplatsen.
  • Enligt Make Equals vd Aygül Kabaca pratar man inte alls om frågan på ungefär sju av tio arbetsplatser.

Det är en opinionsundersökning, inte en peer review-granskad studie. Den togs fram av ett undersökningsföretag tillsammans med en intresseorganisation, den mäter uppfattningar snarare än faktiskt utfört arbete, och Dagens PS redovisar inte hur många som svarade. Den handlar heller inte om anteckningar.

Vad vi inte vet

  • Ingen har mätt anteckningsrollen direkt. Det närmaste vi hittade är en preliminär dansk observationsstudie av Holmes och Kalender (2020, tillgänglig som förtryck på arXiv, och vi har inte kunnat bekräfta om den publicerats). De följde 21 studenter under ett enda labbpass i fysik. I blandade grupper ägnade kvinnor mer tid åt kategorin "papper", där anteckningar ingick, men forskarna gjorde inga statistiska tester och det gäller en fysiklabb, inte ett arbetsmöte. Vi nämner den för att visa att vi har letat, inte som bevis.
  • Hur stor effekten är i just din förening eller ditt team säger forskningen ingenting om.
  • Det mesta av evidensen kommer från universitet, laboratorier och enstaka företag. Hur det ser ut i en styrelse, en bostadsrättsförening eller ett byggmöte vet vi inte.

Vad du kan göra

Författarna till The No Club menar att det här är ett problem för organisationen, inte något enskilda kvinnor ska lösa genom att säga nej. Deras förslag, som sammanfattas av Next Big Idea Club, är bland annat att rotera uppgiften, lotta om vem som tar den och att chefer håller reda på vem som gör vad. Det är författarnas rekommendationer. Vi har inte hittat någon studie som har testat dem på just mötesanteckningar.

Några enkla saker som vi tror fungerar, och som är våra egna förslag snarare än forskningsresultat:

  1. Bestäm vem som antecknar innan mötet börjar, inte när det är slut. Skriv namnet på dagordningen.
  2. Rotera. I en styrelse eller förening räcker det med en lista med datum och namn.
  3. Skriv ner vem som har gjort uppgiften de senaste gångerna, så syns mönstret.

Ett annat sätt är att ta bort själva skrivandet. Det är det vi har byggt Tilk för: appen spelar in mötet och skriver sammanfattningen. Men det är vår egen slutsats att det inte löser allt. Någon behöver fortfarande kontrollera sammanfattningen och se till att besluten följs upp, och det jobbet kan hamna hos samma person som förut om ni inte pratar om det. Och glöm inte att tala om för alla att mötet spelas in, se vår genomgång av vad som gäller i Sverige.

Vill du testa? Ladda ner Tilk gratis på App Store.

Källor

← Till alla artiklar